Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera - och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?

För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial.

Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.

1141305485
Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera - och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?

För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial.

Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.

16.0 In Stock
Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande

Paperback

$16.00 
  • SHIP THIS ITEM
    In stock. Ships in 1-2 days.
  • PICK UP IN STORE

    Your local store may have stock of this item.

Related collections and offers


Overview

Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera - och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?

För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial.

Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.


Product Details

ISBN-13: 9789176351796
Publisher: Stockholm University Press
Publication date: 04/12/2022
Series: Basic Readings in Culture and Aesthetics , #3
Pages: 218
Product dimensions: 5.50(w) x 8.50(h) x 0.46(d)
Language: Swedish

About the Author

Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskild inriktning på kunskapshistoria, vetenskap och media, samt vetenskap och kön. Han undervisar på idéhistoriska grundkurser, liksom på avancerad nivå och forskarutbildningen. Dessutom har han under flera år undervisat naturvetare och teknologer. Bland hans publikationer finns boken Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900-1950 (2016), antologin Times of history, times of nature. Temporalization and the limits of modern knowledge (2022) och artikeln "Elevation and emotion. Sven Hedin's mountain expedition to Transhimalaya, 1906-1908", Centaurus (2020).

Linn Holmberg är forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Hennes forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmoderna Europa, med inriktning mot ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter under 1700-talet. Hon undervisar på grund-, avancerad och forskarnivå, bland annat om tidigmodern tid, upplysningens idéhistoria, källtextanalys och kunskapshistoria. Bland hennes publikationer finns den prisbelönta avhandlingen The forgotten encyclopedia (2014) och boken The maurists' unfinished encyclopedia (2017). Hon är även redaktör för Stranded encyclopedias, 1700-2000 (2021) tillsammans med Maria Simonsen.

Karin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar människans relation till djur med utgångspunkt i miljöhumanistiska perspektiv. Hon har publicerat artiklar om såväl vilda som domesticerade djurs historia och arbetar gärna tvärvetenskapligt. Under senare år har hon publicerat ett antal artiklar och bokkapitel, bland annat "Changing narratives of human-large carnivore encounters in nineteenth-century Sweden" i Shared lives of humans and animals (2017), och "Where is the big bad wolf?" i A Fairytale in question (2015), samt "From pest to pet. Liminality, domestication and animal agency in the killing of rats and cats", Trace. Journal of human-animal atudies 6: 1 (2020), skriven tillsammans med Nora Schuurman.
From the B&N Reads Blog

Customer Reviews