"Hon föddes i dåliga förhållanden, sägs det, i Toscana. En bondedotter. Ändå växte hon om dem i skönhet, Cilia. Redan som ung flicka, när hon bar hem vatten till sin fars getter, lyste hon upp mellan de vuxna kvinnorna på ängen. Tänk sen då så mycket vackrare hon blev som fullvuxen kvinna! En dag följde vi prästen Alexander och vi korsade höglandet med en traktor och åsna och oss två svarta lärjungar från söder, Balthasar och jag. Hon satt där vit på vagnen, där Alexander satte henne när han tog henne med sig - naturligtvis som en fri kvinna. Redan den natten låg prästen med Cilia. Ers höghet, är inte lusten helig? Lever vi inte bara en kort tid? Hon lekte med oss två lärjungar tills vi inte längre kunde hålla tillbaka floderna och tömde oss ... Så gick det hela natten. Vi sov alla i en kärleksfull hög med avslappnat kött. Inte Cilia, hon kanske aldrig har sovit, jag vet inte ... Det var en tid då dagarna stod stilla ..." Läs också Korsetten och Den rökta laxen.-
